SE526817C2 - Lyftanordning - Google Patents

Description

I 0000 0 n- u- n! 100 OOQI eQ! ;§=«.<> 526 817 n.. ..,...o: ° ' ' , , . . n .- 2 Ett annat önskemål hos dessa lyftanordningar är att de kan göras reversibla, d.v.s. att lyflanordningen efter att den aktiverats, exempelvis genom kollision med annat ob- ~ jekt än fotgängare där huven ändå lyfts, kan återställas till ursprungligt läge igen.

Ofta används pyrotekniska lösningar fór att aktivera lyftanordningen, men dessa är ej reversibla i den bemärkelsen, utan måste ersättas av en ny pyroteknisk enhet i händelse att lyftanordningen aktiverats. Dessutom kräver de tillförlitlig information beträffande olycksscenatiot för att man ska undvika onödig aktivering, vilket med- för omfattande detekterings- och databehandlingsutrustning.

I stället har det bland annat föreslagits att elektromagneter i form av solenoider an- vänds för att aktivera lyftanordningen. Dessa är reversibla varför ovannämnda de- tekterings- och databehandlingsutrustning kan göras mindre omfattande. Dessutom är systemet aktivt och fotgängarvänligt efter varje återställning till skillnad från py- rotelcniska system som måste bytas på verkstad för att fungera igen.

Känd teknik Patentdokumentet US 5 788 402 visar en lyftanordning l förbunden med en 'volt- båge' hos ett motorfordon och avsedd att aktiveras i händelse att motorfordonet är inblandat i en olycka. I normalt tillstånd låser kuloma 4 den fiäderspända lyftanord- ningen 1 mot förflyttning genom att gripa tag i ett spår 5 i en nedre del av lyftanord- ningen. Vid aktivering kommer en ringformad låsenhet 6 som även utgör den rörliga delen av en solenoid 10 att röra sig uppåt (sett i fig. l) mot fjädems 7 verkan och pressa denna uppåt, varvid kulorna 4 kan falla snett nedåt och släppa sitt grepp om spåret. Lyftanordningen 1 skjuts då upp med hjälp av fjäderkraften. Efter denna uppskjutning kommer fjädern 7 att pressa tillbaka låsenheten 6, vilken i sin tur pres- sar upp kuloma 3 till sina ursprungliga positioner. I ett senare skede när lyftanord- ningen l trycks nedåt för att återföra den till ursprungligt läge kommer dennes spets att pressa sig förbi kuloma 4, vilka åter kommer gripa tag i spåret 5 och därmed låsa fast lyfianordningen. 10 15 20 52 6 8 l 7 ¿..:,_..:¿ Qhnzš _ z--z-q: 93333: n . . . ~ u . . u I . ' . .- 3 En nackdel med denna konstruktion är att låsenheten 6, på grund av sin ringfomtig- het och att den är gjord av ett magnetsikt material, blir förhållandevis timg, vilket medför en hög strömförbrulming samt långsam aktivering av låsenheten.

Patentdokumentet WO 02/09983 A2 visar en lyfianordning för ett motorfordon av- sedd att i händelse av kollision kimna aktiveras för att lyfta bakkanten hos en mo- torhuv. Ett lyftelement 2 är fjäderspänt med hjälp av en tryckfj äder 3. Ett sfáriskt element 4 är anordnat att samverka med ett hölje 9 och ett koniskt manöverelement 5, vilket är fjäderbelastat med hjälp av en fjäder 6. På detta sätt kan det ijäderspända lyfielementet låsas mot förflyttning i vertikal riktning. Vid aktivering av lyfianord- ningen kan en icke visad elektromagnet 8, monterad på den horisontella väggen 9 och förbunden med manöverelementet 5, dra manöverelementet nedåt mot fjäder- lcraftens verkan, varvid nämnda låssamverkan upphör och lyñelementet 2 kan skju- tas upp under inverkan av fjädem 3. Därefter återgår manöverelementet 5 till sin ur- sprungliga position.

En nackdel med denna konstruktion är att en laaflig fjäder krävs i detta fall. Anled- ningen är att lyfianordníngen i sig är mer känslig för accelerafioner i negativ Z- riktning än i positiv Z-riktning, eftersom manöverelementet och även solenoiden frigör lyftelementet genom en förflyttning i Z-riktningen. Detta innebär att för att inte låsanordningen skall lösa ut av misstag, exempelvis under körning på ojämnt underlag måste fjädern göras styv, vilket ställer krav på en kraftig elektromagnet.

Hylsformen gör manöverelementet 5 tungt, vilket medför en kraftig elektromagnet 8 och därmed att systemet blir långsamt och energiförbrukande.

Problemet med kraftiga solenoider, d.v.s. en solenoid som kan mobilisera en stor lcrafl är att i solenoiden ingående rörliga delar har stor massa. Att flytta stora massor kräver mer ström än att flytta små massor, och de anordningar som krävs för att till- godose ett högt strömbehov är i regel utrymmeslcrävande, tex. kondensatorer, vilket inte är önskvärt i motorfordon. Ett annat problem är att tunga rörliga delar medför långsamma solenoider på grund av masströghetsla-afternas inverkan. Således kan det 10 15 20 I n . Q a n I 0 . . . . . n aa 4 bli svårt att uppfylla kommande laglciav för lyftanordningar om stora, lcraftiga sole- noider används.

Syfte med uppfinningen Ett syfie med uppfinningen är att tillhandahålla en lyfianordning som snabbt och enkelt kan aktiveras och som inte förknippas med ovanstående nackdelar.

Ett annat syfte med uppfmningen är att tillhandahålla en lyftanordning innefattande en utlösningsmekanism som arbetar enligt en princip som är fördelaktig när kom- mande lagkiav för lyfianordningars aktiveringstid ska beaktas.

Sammanfattning av uppfinningen Dessa och andra syften uppnås med hjälp av en lyfianordning såsom inledningsvis definie- rats och med särdrag enligt den kännetecknande delen av patentkrav 1. Genom att utlös- ningsmekanismen innefattar ett slagelement, avsett att med hjälp av slagstiftsverkan frigöra det låsta lyfielementet, kommer slagelementet att agera snabbt och med krafi, vilket är viktiga parametrar när lyftanordningen skall aktiveras.

Företrädesvis innefattar låsanordningen ett flertal sfäriska element och ett i lyfiele- mentets lyftriktriing flyttbart manöverelement, varvid slagelementet är beläget på avstånd från manöverelementet och avsett att slå till manöverelementet för att flytta det från en första position, i vilken det samverkar med de sfäiiska elementen för att låsa lyftelementet i lyfiriktningen, till en andra position, i vilken nämnda låssamver- kan upphör. Till skillnad från utlösningsmekanismen i kända lyftanordningar är slagelementet beläget på avstånd från manöverelementet, vilket innebär att endast slagelementets massa behöver accelereras. Av detta följer en snabb reaktionstid fiån det att slagelementet frigörs tills det träffar manöverelementet. Samtidigt kommer slagelementet att ha en inneboende rörelseenergi på grund av den hastighet den hari det ögonblick då det träffar manöverelementet, vilken höjer den initiala kraft med vilken slagelementet träffar och förflyttar manöverelementet.

Lämpligtvis är den andra positionen belägen ovanför den första positionen. Då ma- növerelementet måste röra sig fi-ån en nedre position till en övre position för att lyfi- lO 15 20 IQ ..¿, D 526 817 un o o 0 f ° _ ' ' . , , . | n š elementet skall frigöras blir manöverelementet mindre känsligt för accelerationer i Z-riktning, exempelvis gupp med genomslag av bilens fjädring, vilket därmed mi- nimerar risken för oavsiktlig aktivering av lyfianordningen.

Företrädesvis är slagelementet avsett att slå till manöverelementet underifiån. Här- med blir även slagelementet mindre känsligt för accelerationer i Z-riktning, exem- ' pelvis gupp, vilket dänned minskar risken för oavsiktlig aktivering av lyftanord- ningen.

Lämpligtvis innefattar lyñanordning ett i lyfirikmingen utsträckt hölje, i vilket lyft- elementet, låsanordningen och utlösningsmekanismen är anordnade, varvid när ma- növerelementet befinner sig i den första positionen, de sfáriska elementen hålls i en med avseende på lyftriktningen radiell ytterposition, i vilken de är i ingrepp med hölj et för låsning av lyftelementet relativt hölj et och, när det befinner sig i den andra positionen, de sfäriska elementen har flyttat till en radiell innerposition, i vilken de ej längre är i ingrepp med hölj et. På grund av hölj et kommer lyftelementet, låsan- ordningen och utlösningsmekanismen att vara skyddade mot omgivningen och där- med mot stötar, korrosiv miljö etc.. Dessutom innebär denna lösning att en låg ut- lösningskrafi krävs för att frigöra en stor uppspänd krafl, vilket möjliggör använd- ning av en liten, snabb elektromagnet med ”låg” energiförbrukning.

Företrädesvis innefattar höljet en på höljets insida och i omkretsriktningen utsträckt urgröpning för mottagning av de sfäriska elementen när dessa hålls i den radiella ytterpositionen. Härmed erhålls ett enkelt och effektivt sätt att låsa lyftelementet re- lativt hölj et.

Lämpligtvis innefattar låsanordningen i radiell riktning utsträckta kanaler, i vilka de sfäriska elementen är rörligt anordnade och företrädesvis innehåller varje kanal flera på varandra följande sfäriska element. Eftersom varje kanal innehåller flera sfäriska element kan, med givna dimensioner hos höljet, manöverelementet göras mindre utan att låsverkan för den skull påverkas. Ett mindre manöverelement betyder ett lättare manöverelement, vilket är fördelaktigt när det ska flyttas från den första po- 10 15 20 :"": fÄIÉs 5310 52 6 8 1 7 = _":š . :":"I* :":EIII 6 sitionen till den andra positionen. Dessutom är ett lätt manöverelement mindre ' känsligt för accelerationer i Z-rikming än vad ett tungt manöverelement Lämpligtvis utgör låsanordningen del av det fjåderspända lyftelementet och de sfá- riska elementen är anordnade i låsanordningen på sådant sätt att nämnda fjäderspän- ning tvingar de sfäiiska elementen från den radiella ytterpositionen till den radiella innerpositionen när manöverelementet nått den andra positionen. Härmed påskyndas och förenklas lyfielementets frigörelse utan att för den skull själva låskrafien påver- kas.

Företrrädesvis omfattar manöverelementet ett övre väsentligen cylinderformat parti och ett nedre cylinderforrnat parti, där det övre partiet har en större diameter än det nedre partiet, varvid det övre partiet är avsett att vara i kontakt med de sfäriska ele- menten när manöverelementet befinner sig i den första positionen, i syfte att hålla de sfäriska elementen i den radiella ytterpositionen. Med denna konstruktion skapas ett utrymme för de sfäriska elementen först när manöverelementet flyttas från den för- sta positionen till den andra positionen. Detta innebär bland armat att lyftanordning- en blir mindre känslig för kraftiga accelerationeri X- och Y-riktning, exempelvis en kollision med ett annat fordon, eftersom varken de sfäriska elementen eller några andra i lyftanordningen ingående delar kan förflyttas i dessa riktningar utan att ma- növerelementet först har flyttats till den andra positionen.

Företrädesvis är manöverelementet fjädrande anordnat med hjälp av en tryckfj äder i låsanordningen på så sätt att fjädern spänns när manöverelementet flyttas fi-ån den första positionen till den andra positionen och lämpligtvis är fiäderkonstanten hos tryckfj ädern vald så att de sfäriska elementen skall sättas i rörelse mot ytterpositio- nen när manöverelementet flyttas från den andra positionen till den första positionen i samband med att lyflelementet pressas i motsatt riktning som lyftriktningen och de sfäriska elementen når den radiella ytterpositionen vid återställning. Härmed kan manöverelementet påverka de sfäriska elementen i riktning mot den radiella ytteipo- sitionen vilket underlättar låsning av lyfielementet. 10 15 20 O U 0 . ø o o G I ' . ., . . o v ° ' , . ; n M . n c ' Företrädesvis lutar med en vinkel ß på 1-lO° svagt utåt sett i lyftriktningen. Härmed blir det än lättare att flytta de sfáriska elementen i riktning mot den radiella ytterpo- sitionen. i Företrädesvis bildar höljet ett trycktätt utrymme i vilket ett övertryck kan råda och där lyfielementet är avsett att fungera som en kolv i en gasfi äder. Med en gastjäder blir det möjligt att reglera lyftnings- och dämpningsprestanda hos lyfranordningen beroende på önskemål. I och med att det rör sig om ett gastätt utrymme är utlös- ningsmekanismen helt skyddad från skadlig, korrosiv miljö. I detta sammanhang är det lämpligt om slagelementet utgör del av en lågresistent tryckande solenoid.

Lämpligtvis ligger vinkeln mellan tangenten, i den punkt där de sfäriska elementen är i kontakt med urgröpningen när manöverelementet befinner sig i den första posi- tionen, och horisontalplanet i intervallet 20-40°. Härmed är vinkeln så pass stor att risken för att de sfáriska elementen självlåses i urgröpningarna undviks samtidigt som den är så pass liten att den radiella belastningen på manöverelementet ej blir större än att friktionen kan övervinnas av slagelementets slagenergi och tryckkrafi.

Kort beskrivning av ritningar-na Uppfmningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till bifogade figurblad, på vilka: Fig. l-5 visar fem steg vid aktivering av en lyfianordning enligt uppfinningen.

Fig. 6 är en perspektivvy av en isärtagen lyftanordning enligt uppfinningen.

Fig. 7 är en förstoring av det inringade området i fig. l.

Beskrivning av en ßredragen utfiiringsform av uppfinningen Fig. 1-5 visar en lyftanordning 1 enligt en förediagen utföringsfoim av uppfinningen avsedd att monteras i ett motorfordon i syfte att kunna höja motorhuvens bakre del i händelse av kollision med en fotgängare. Lyftanordningen omfattar en långstxäclct gasfiäder 3 med ett i sin längsgående riktning rörligt lyftelement i form av en kolv- stång 5, en låsanordning 7 för att låsa kolvstången i ett ijäderspänt läge samt en ut- lösningsmekanism 9 för att fiigöra den fjäderspända låsta kolvstången vid motta- 10 15 20 526 817 s gande av en elektriskt signal, via en ledning 8, från en icke visad krockdetektor.

Lyftanordningen monteras med en nedre ände ll i fordonets kaross och den rörliga kolvstången monteras i motorhuven, företrädesvis i samverkan med ett flerledat gångjärn. Två lyftanordningar är avsedda att monteras i en icke visad motorhuv - en på vardera sida om motorrummet.

I nonnalläge, d.v.s. icke-aktiverat läge och vilket framgår av fig. l befinner sig kolvstångeni sitt nedersta läge och är fiäderspänd med en hög fiäderkraft, p. g.a. högt internt tryck. I händelse av kollision med en fotgängare kommer en elektriskt impuls från den icke-visade krockdetelctorn att skickas till utlösningsmekanismen 9, via ledningen 8, varpå denna löser ut och påverkar låsanordningen 7 (fig. 2) att fri- göra kolvstången 5 så att denna börjar pressas uppåt (fig. 3-4) med hjälp av fjäder- kraften tills den när sitt översta läge (fig. 5). Härmed kommer den bakre kanten av motorhuven att lyfias upp så att deformationsutrymmet skapas mellan motorhuv och de i motor-rummet anordnade motorkomponenterna. I helt utlöst läge (fig. 5) kom- mer motorhuvens bakre kant att vara fjädrande i gasfjäderns längsgående riktning (i fortsättningen även benämnd Z-riktning), varvid multipla slag mot motorhuven av t.ex. en påkörd fotgängare effektivt kan tas upp och balanseras av gasíjädern.

Gasfiädern innefattar ett tubformigt, långsträckt hölje 3 med ett cirkulärt tvärsnitt.

Hölj et har en mot omgivningen övre, öppen ände vilken är iörsluten av en ringfor- mig tätning l6 med en ytter- respektive innerdiameter. Kolvstången 5 kan löpa ge- nom den ringfonniga tätningen 16, vilken med sin yttermantel tätar mot höljets in- nersida och med sin innennantel mot kolvstångens omkrets. Hölj et 3, kolvstången 5 och den ringformiga tätningen 16 bildar ett slutet, gastätt utrymme 15, i vilket en komprimerad gas är innesluten. Trycket i det slutna utrymmet är högt, ca. 200 bar även om detta kan variera beroende på tillämpning, men i utföringsformen enligt uppfinningen innebär ett tryck på 200 bar att kolvstången 5 har en uppdämd krafl på omkring lkN när den befinner sig i sitt bottenläge och fortfarande (upp till) 0,9 kN när den befinner sig i sitt toppläge (tryckskillnad p.g.a. volymtörändring inne i ut- rymmet när stången är utskjuten). 0 n o o u ° ' ' . n J o en :tis 10 15 20 s 2 6 8 1 7 En: šuzš .bug å: :--= "Ii . E"E n ' ' ' , , ' . > Q o I nu 0 Den ena änden 13 av kolvstången är såsom beskrivits ovan förbunden med motor- huvens bakre kant, medan den andra änden 14 av kolvstången är förbunden med en cylinderformad kolv 17. Kolvstången 5 och kolven 17 kan tillsammans förflytta sig inne i det slutna utrymmet 15 mellan två ändlägen, ett nedre läge i vilket kolvstång- en är helt inskjuten i höljet, och ett yttre läge i vilket kolvstången är väsentligen helt utskjuten. Det slutna utrymmet 15 kommer således att delas upp i två slutna delut- rymmen; ett ovanför kolven och ett nedanför kolven. Icke-visade kanaler sträcker sig i höljets längsgående riktning genom kolven 17, alternativt är urfiästa i höljets 3 inneryta så att de övre och undre delutrymmena äri flödesförbindelse med varandra.

Genom att variera utformningen på dessa kanaler kan lyfianordningen ges önskade lyft- resp. dämpningskarakteristika.

Den ringforrniga tätningen 16 fungerar även som stopporgan 16 och har som uppgifi att definiera kolvstångens övre läge. Stopporganet 16 hålls fast av en cirkulär krage 19 anordnad på insidan av höljet och bildar en förträngning 19 av höljet med ett mindre tvärsnitt jämfört med övriga delar av höljet. Kring kolvstången 5 är ett ring- formigt, stötupptagande element 21 glidbart anordnat. När lyñanordningen 1 aktive- ras och kolvstången 5 lyfts kommer det ringformiga elementet 21 tillsammans med kolven 17 att stöta emot stopporganet 16 så att fortsatt axiell förflyttning av kolv- stången 5 förhindras. Detta ringformiga element 21 är företrädesvis gjort av ett för- hållandevis mjukt, stötupptagande, energiabsorberande material såsom cellplast el- ler skumgummi. i När kolven 17 befinner sig i inskjutet läge är den fjäderspänd med en kraft som bland annat är proportionell mot det tryck som råder i det slutna utrymmet l5. För att hålla kvar kolvstången 5 i detta fjäderspända läge krävs en låsanordning. Denna måste i händelse av kollision med en fotgängare snabbt och enkelt kunna forceras för att den i kolvstången 5 inneboende lcraften ska kunna frigöras på ändamålenligt sätt.

Beskrivning av låsanordningen och utlösningsmekanismen kommer nu att främst ske med hänvisning till fig. 6-7. Kolven är uppdelad i en övre sektion 17' och en 10 15 20 Éïåf 526 817 10 nedre sektion 17", vilka är förbundna med varandra med hjälp av ett skruvförband 18 (se fig. 6). Den nedre sektionen 17' ', i vilken låsanordningen är anordnad är förå sedd med ett i längsgående riktning, d.v.s. i lyflriktningen utsträckt cylindriskt urtag 23 och kolvstångens 5 nedersta ände 14 skjuter in i det cylindriska urtaget. Urtaget 23 sträcker sig genom hela den nedre sektionen 17' ' och mynnar ut i en öppning 25 på en undersida av denna. Tvärsnittet i en övre del av intaget är större än tvärsnittet hos den nedre del från vilken öppningen mynnar ut på undersidan. Däremellan finns en konfonnad del som förenar den övre och den nedre delen.

Ett manöverelement 27 i form av en cylinderformad tapp 27 är anordnad i det cy- lindriska urtaget 23 samt rörligt förbunden med kolvstångens nedersta ände 14 via ett fjäderorgan 29 i form av en tryckfjäder. Tappen 27 kan fjädrande röra sig upp och ned i urtagets 23 längsgående riktning (Z-riktning) och omfattar en övre svagt 27a konformad del och en nedre cylinderformat del 27c samt en mellanliggande, konisk del 27b som förbinder den övre och den nedre delen. Den övre delen 27a har en större diameter än den nedre delen 27c i analogi med vad som gäller för urtaget 23.

Såsom framgår av fig. 7 lutar den övre delen 27a av tappen svagt utåt, sett i lyftrikt- nigen, och bildar en vinkel ß om cirka 5° med avseende på Z-riktningen. När tappen befinner sig i sitt nedersta läge är fjädern lite uppspänd och dess nedre del skjuter ut från öppningen 25 på undersidan av kolven. Denna öppning 25 är något större än tappens nedre del 27c, men mindre än tappens övre del 27a Dessutom är öppningen 25 konisk med samma lutning som den mellanliggande del 27b som förbinder den övre med den nedre delen, vilket sammantaget betyder att tappen 27 kan röra sig i urtaget, men endast tappens nedre del 27c kan tränga ut ur urtaget 23.

Från den del av urtaget 23 med den större diametern sträcker sig i radiell riktning sex stycken cylindriska kanaler 31 (av vilka två framgår av fig. 7), vilka var och en mynnar ut i kolvens mantelyta. Kanalerna 31 är syrnmetriskt fördelade i omkrets- riktningen. Varje kanal 31 bildar således en yttre och inre mynning, där den senare mynnar ut i urtaget.

. Q O Q nu n u: 0 ' ' ' , . ' , g o nu 10 15 20 52 6 ß 1 7 11 l varje kanal är två sfáriska element 33a-b rörligt anordnade, vilka kan fórflytta sig mellan den yttre och den inre mynningen. De sfáriska elementen är företrädesvis gjorda av något hårt material, såsom stål eller keramiska material.

I normalläge, vilket tydligt fiarngår av fig. 7, befinner sig kolven 17 i nedtryck bot- tenläge, i vilket det är låst och inte kan lyñas i lyftriktningen. Tappen 27 befinner sig i en första, nedre position, i vilken tappens nedre del 27c skjuter ut från kolvens undersida, medan manteln hos tappens övre del 27a är i kontakt med de sfáriska element 33b som är belägna radiellt innerst. De innerst belägna sfäriska elementen 33b är i sin tur i kontakt med de radiellt yttersta, sfáriska elementen 33a, vilka delvis är inrymda i en i hölj ets omkretsrikming utsträckt urgröpning 35. Denna urgröpning är väsentligen skålforrnad med en diameter som är större än de sfáriska elementens och med en defmierad vinkel gentemot horisontalplanet motsvarande de sfåriska elementens kontaktyta mot hölj et. Då tappens övre del 27 a är svagt lutande kommer tappen 27 att hålla ett tryck i radiell riktning utåt och således hålla de sfáriska ele- menten 33 a-b radiellt utåt i riktning mot urgröpningen 35. Samtidigt är kolven 17 utsatt för ett tryck i lyfirikmingen på grund av det gastryck som råder inne i höljet 3 och den areaskillnad som råder mellan kolvens övre och undre del. Således pressas de radiellt yttersta sfáriska elementen 33a-b i kolvstångens 5 lyfiriktrxing mot ett övre parti av urgröpningen, varvid de sfáriska elementen 33a-b och tappen 27 kom- mer att förbli låsta i detta läge så länge som tappen befinner sig i denna första posi- tion.

Nedanför kolven är en utlösningsmekanism 9 i form av en lågresistanssolenoid av trycktyp anordnad. Denna är såsom närrmts tidigare förbunden med en krockdetek- tor och kan vid mottagande av en elektrisk puls lösa ut. Solenoiden innefattar ett slagelement 37 i form av en tjäderbelastad plunger, där íjäderkonstanten är anpassad så att plungem 37 inte sätts i rörelse av bilens rörelser och skalcningar vid t.ex. ge- nomslag av fjädring. Denna är i indraget läge beläget på litet avstånd från tappens undre yta, vanligtvis några mm. 10 15 20 526 s 1 7 ijfiaïfl* 12 Eleknisk kontaktering sker genom en trycksäker genomtöring 38 (se fig. 1-5) i höl- jet 3, eller isolering av höljet 3 och stången 5 med hjälp av sfáriska element av ke- ramiskt material utan ledande egenskaper och med kontaktering i var ände av stång- C11.

Vid aktivering av lyñanordningen 1 kommer solenoiden 9 att ta emot en signal från krockdetektorn vilket resulterar i att plungem 37 skjuter ut och träffar tappens 27 undersida. Eftersom plungem 37 befinner sig på litet avstånd fiån undersidan innan själva aktiveringen kommer den att nå en viss hastighet innan själva anslaget. Detta har stor betydelse då plungem 37 endast behöver accelerera sin egen massa - inte tappens 27, men också att plungerns 37 rörelseenergi kommer omvandlas till en kraft i själva anslaget, likt ett slagstift i en revolver. Summan av rörelseenergin vid anslag och tryckkraften från plungem 37 under dess förflytming övervínner tappens 27 vilofriktion mot de sfáriska elementen och sätter dessa i rörelse.

På grund av denna slagstiftsverkan tillsammans med solenoidens nyckkrafi kommer tappen 27 att börja röra sig från den första, nedre positionen i riktning mot en andra, övre position. När den punkt p, där tappens övre del 27a övergår i den mellanlig- gande delen, passerar de sfáriska elementens centrum kommer de stäriska elemen- ten 33a-b att börja pressas i radiell riktning inåt. Anledningen är att tangenten i den punkt där de radiellt ytterst belägna sfalriska elementen 33a kontakterar urgröpning- en 35 bildar en positiv vinkel a (se fig. 7) med avseende på horisontalplanet samti- digt som kolvens l7 ijäderspänning pressar de radiellt ytterst belägna sfáriska ele- menten i vertikalt uppåt.

När så punkten p hos tappen passerar de sfáriska elementens 33a-b centrum kommer den kraftkomposant som är riktad i radíell riktning inåt och som härrör från fjäder- spämiingen att bistå i fórflyttningen av tappen 17 så att de sfäriska elementen tving- as radiellt inåt tills de helt kommer ur ingrepp med urgröpningen 35. I samma ögon- blick sätter kolvstången 5 fart uppåt tills det slår i stopporganet 16 som hindrar vida- re íörflyttning. I detta uppskjutna läge kommer kolven att vara fjädrande och kan ta upp flera anslag mot motorhuven. Tappen 27 befinner sig hela tiden i sin andra, övre 10 15 20 a u u o oo 526 817 Ijil: 13 position, i vilken tryckt] ädem 29 är intryckt, eftersom de sfariska elementen 33a-b, låsta av höljets diameter, hindrar att tappen rör sig mot den första, nedre positionen under tryckfi äderns verkan.

Således innebär det att en stor uppspänd kraft kan frigöras med en förhållandevis liten utlösningskrafi på grund av att ovan nämnda konstruktion, i vilken tappens och urgröpningens geometri, de sfäriska elementens kontakt med den senare under gas- fjäderns belastning, är optimerad för att lätt kunna frigöra manöverelementet, utan att för den skull låsningen av lyfielementet försummas.

Då lyfianordningen 1 är reversibel är det möjligt att återställa kolvstången 5 till normalt, låst läge. Detta går till på så sätt att kolvstången 5 pressas nedåt och när de sfáriska elementen 33a-b kommer i nivå med urgröpningen 35 kommer de ytterst belägna sfáriska elementen 33a att pressas ut i denna så att kolvstången 5 låses på grund av den fiäderspända tappen sarnt den svagt lutande övre delen av tappen 27a som ser till att. de sfáriska elementen börjar röra sig i riktning mot den radiella ytter- positionen.

Istället för att manuellt pressa ned kolvstången skulle någon automatiskt indrag- ningsanordning kunna tillhandahållas för att återställa kolvstången till normalt läge igen.

Givetvis är lyftanordningen inte begränsad till lyftning av bakkanten hos en motor- huv, utan det är dessutom tänkbart att använda lyfianordningen i voltbågar eller i andra sammanhang där kravet på snabb och effektiv lyflning föreligger.

Givetvis är det tänkbart att istället för att en gasfiäder används så utnyttjar man en spiralfiäder för att tillgodogöra sig lyftkraften.

Claims (15)

10 15 20 25 30 526 817 lt! 4 Patentkrav

1. Lyftanordning (l) för montering i ett motorfordon och avsedd att i händelse att motorfordonet är inblandat i en olycka kunna aktiveras för att sätta ett i lyftan- ordningen fiäderspänt lyftelement (5) i rörelse, varvid lyftanordningen innefattar: - en låsanordning (7) avsedd att samverka med lyftelementet (5) för att låsa det i fiäderspänt läge, och - en utlösningsmekanism (9) innefattande ett slagelement (37) avsett att med hjälp av slagstiftsverkan frigöra det låsta lyftelementet (5) så att detta under fjä- derspänningens verkan kan sättas i rörelse, kännetecknad av att låsanordningen (7) innefattar: - ett flertal sfariska element (33 a-b), och - ett i lyftelementets (5) lyftriktning flyttbart manöverelement (27), varvid slagelementet (37) är beläget på avstånd från manöverelementet (27) och avsett att slå till manöverelementet (27) underifrån för att flytta det från en första position, i vilken det samverkar med de sfariska elementen (33a-b) för att låsa lyftelementet (5) i lyftrildningen, till en andra position belägen ovanför den för- sta positionen, i vilken nämnda låssamverkan upphör. .

2. Lyftanordning enligt något av krav 1, innefattande ett i lyftriktningen utsträckt hölje (3), i vilket lyftelementet (5), låsanordningen (7) och utlösningsmekanis- men (9) är anordnade, varvid när manöverelementet (27) befinner sig i den första positionen, de sfäriska elementen (33a-b) hålls i en med avseende på lyftrikt- ningen radiell ytterposition, i vilken de är i ingrepp med hölj et (3) för låsning av lyftelementet (5) relativt hölj et (3) och, när det befinner sig i den andra positio- nen, de sfariska elementen (33a-b) har flyttat till en radiell innerposition, i vilken de ej längre är i ingrepp med höljet. .

3. Lyftanordning enligt krav 2, varvid hölj et (3) innefattar en på hölj ets insida och i omkretsriktningen utsträckt urgröpning (3 5) för mottagning av de sfariska ele- 10 15 20 25 30 526 817 få' menten (33a-b) när dessa hålls i den radiella ytterpositionen. .

4. Lyftanordning enligt något av krav 2-3, varvid låsanordningen (7) innefattar i radiell riktning utsträckta kanaler (31), i vilka de sfäriska elementen är rörligt anordnade.

5. Lyftanordning enligt krav 4, varvid varje i radiell riktning utsträckt kanal (31) innehåller flera på varandra Följande sfáriska element (33a-b). .

6. Lyftanordning enligt något av krav 2-5, varvid låsanordningen (7) utgör del av det íjäderspända lyftelementet (5) och de sfäriska elementen (33a-b) är anordna- de i låsanordningen (7) på sådant sätt att nämnda fiäderspänning tvingar de sfä- riska elementen från den radiella ytterpositionen till den radiella innerpositionen när manöverelementet (27) nått den andra positionen. .

7. Lyftanordning enligt något av krav 2-6, varvid manöverelementet (27) omfattar ett övre väsentligen cylinderformat parti (27a) och ett nedre cylinderformat parti (27c), där det övre partiet har en större diameter än det nedre partiet, varvid det övre partiet är avsett att vara i kontakt med de sfäriska elementen (3 3b) när ma- növerelementet befinner sig i den forsta positionen för att hålla de sfariska ele- menten i den radiella ytterpositionen. .

8. Lyftanordning enligt något av krav 1-7, varvid manöverelementet (27) är fjäd- rande anordnat med hjälp av en tryckfiäder (29) i låsanordningen på så sätt att fiädem spänns när manöverelementet (27) flyttas från den första positionen till den andra positionen. .

9. Lyftanordning enligt krav 8, varvid tjäderkonstanten hos tryckíjädern (29) är vald så att de sfáriska elementen (33a-b) skall sättas i rörelse mot ytterpositionen när manöverelementet (27) flyttas från den andra positionen till den första posi- 10 15 20 526 817 /4 tionen i samband med att lyftelementet (5) pressas i motsatt riktning som lyft- riktningen och de sfáriska elementen når den radiella ytterpositionen.

10. Lyftanordning enligt krav 9, varvid det övre partiet (27a) lutar med en vinkel ß på 1-10° svagt utåt sett i lyftriktriingen.

11. 1l.Lyftanordning enligt något av krav 2-10, varvid hölj et (3) bildar ett trycktätt ut- ryrnme (15) i vilket ett övertryck kan råda och där lyfielementet (5) är avsett att fungera som en kolv i en gasfiäder.

12. Lyftanordning enligt krav 11, varvid slagelementet (37) i vilolåge befinner sig på avstånd från manöverelementets (27) undersida.

13. Lyftanordning enligt krav 12, varvid avståndet ligger i intervallet 1-10 mm.

14. Lyftanordning enligt något av de tidigare kraven, varvid slagelementet utgör del av en lågresistent tryckande solenoid.

15. Lyftanordning enligt något av krav 3-14, varvid vinkeln ot mellan tangenten, i den punkt där de stäriska elementen 33a är i kontakt med urgröpningen 35 när manöver- elementet 27 befinner sig i den första positionen, och horisontalplanet ligger i interval- let 20-40°.