EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.5.2017
COM(2017) 515 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Luxemburgs nationella reformprogram 2017
med avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram 2017
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.5.2017
COM(2017) 515 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Luxemburgs nationella reformprogram 2017
med avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram 2017
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Luxemburgs nationella reformprogram 2017
med avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram 2017
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)Den 16 november 2016 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 4 som inledde 2017 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017. Den 16 november 2016 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen 5 , där det inte angavs att Luxemburg var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. Den rekommendationen godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017 och antogs av rådet den 21 mars 6 .
(2)Med tanke på att ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Luxemburg, i egenskap av ett land som har euron som valuta, se till att rekommendationen för euroområdet, som återspeglas i rekommendation 2, genomförs fullständigt och i tid.
(3)Landsrapporten 2017 för Luxemburg 7 offentliggjordes den 22 februari 2017. Den innehöll en bedömning av hur väl Luxemburg hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 12 juli 2016, med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.
(4)Den 28 april 2017 lade Luxemburg fram sitt nationella reformprogram 2017 och sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen bedömts samtidigt för att deras inbördes samband ska kunna tas i beaktande.
(5)De relevanta landsspecifika rekommendationerna har beaktats i medlemsstaternas program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Enligt lagstiftningen om de europeiska struktur- och investeringsfonderna 8 får kommissionen begära att en medlemsstat ser över och ändrar sina berörda program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta landsspecifika rekommendationer. Kommissionen har lämnat ytterligare vägledning om tillämpningen av dessa bestämmelser 9 .
(6)Luxemburg omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. I stabilitetsprogrammet för 2017 planerar regeringen en minskning av det samlade överskottet från 1,6 % av BNP 2016 till 0,2 % av BNP 2017, därefter följt av en stadig ökning till ett överskott på 1,2 % av BNP 2021. Det medelfristiga budgetmålet – ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP – fortsätter att vara uppfyllt med marginal under hela programperioden. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten ligga kvar långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är rimligt, utom för 2018 då det är synnerligen gynnsamt och 2021 då det är synnerligen försiktigt. Enligt kommissionens vårprognos 2017 beräknas det strukturella saldot ligga på ett överskott på 0,4 % av BNP 2017 och 0,1 % av BNP 2018, vilket i grova drag överensstämmer med stabilitetsprogrammet och ligger över det medelfristiga budgetmålet. Sammantaget anser rådet att Luxemburg kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2017 och 2018.
(7)Oro för budgetpolitikens hålbarhet på lång sikt kvarstår, med tanke på den förväntade ökningen av kostnaderna för den åldrande befolkningen. Enligt 2012 års pensionsreform ska pensionssystemets hållbarhet bevakas och utvärderas vart femte år efter det att reformen antagits. Regeringen tidigarelade den första utvärderingen till 2016. Även om utvärderingen ledde till slutsatsen att pensionssystemet fortfarande går med överskott och har låtit betydande pensionsreserver avsättas, spås pensionssystemet ha ett negativt saldo från och med 2023. Enligt Eurostats nyligen reviderade befolkningsprognoser kommer befolkningen att öka mindre än vad som tidigare förväntats. Det kommer att påverka förhållandet mellan pensionärer och aktiva, vilket kommer att öka snabbare än vad som tidigare förväntades och spås leda till högre offentliga utgifter för pensioner. Inga framsteg har gjorts när det gäller att koppla den lagstadgade pensionsåldern till förväntad livslängd, enligt rådets tidigare rekommendation. Luxemburg är det enda EU-land som inte har beslutat att höja den lagstadgade pensionsåldern under perioden 2013–2060. Luxemburg har unionens största andel invånare som inte är i arbetsför ålder. Luxemburg har gjort begränsade framsteg när det gäller förtida pensionering. I juli 2015 lades ett lagförslag fram i parlamentet om att ändra reglerna för förtida pensionering, och förslaget behandlas fortfarande. Förtida pensionering fortsätter att vara vanligt överlag, och incitamenten att arbeta längre förblir få. Efter revideringen av befolkningsprognoserna står Luxemburg inför ytterligare risker i samband med kostnader för långvarig vård och omsorg. De kostnaderna är redan bland de högsta i medlemsstaterna räknat som andel av BNP och förväntas öka från 1,5 % till 3,2 % av BNP till 2060 (mer än en fördubbling från dagens nivå). Ett förslag till reform av försäkringen för långvarig vård och omsorg diskuteras fortfarande av parlamentet.
(8)De luxemburgska myndigheterna har antagit en omfattande skattereform som trädde i kraft i januari 2017 Reformen innebär ändringar främst i fråga om direkt beskattning, både för enskilda och företag, med målet att gradvis minska bolagsskatten (för ökad konkurrenskraft) och göra den personliga inkomstskatten mer progressiv inkomstskatt (för ökad rättvisa). Samtidigt medför ökningen av vissa skatteutgifter en risk för att skatteunderlaget minskar. För att göra skatteintäkterna med förutsägbara kan skatteunderlaget breddas ytterligare. Det kan göras bl.a. genom att se över den för närvarande låga skatten på bostäder och i större omfattning utnyttja alternativa källor. Exempelvis kan man skapa större samstämmighet mellan miljöskatterna och målen om en diversifierad ekonomi.
(9)De luxemburgska myndigheterna har insett risken med att vara alltför beroende av finanssektorn och försökt diversifiera ekonomin. Att minska ekonomins beroende av finanssektorn kvarstår som en viktig långsiktig utmaning. För att åtgärda det här behöver tankarna om diversifiering omsättas i specifika åtgärder med en klart fastställd tidplan. Eftersom arbetskraftskostnaderna är höga i landet, är det verksamheter med högre förädlingsvärde som kan utgöra alternativa tillväxtkällor. Om Luxemburgs ekonomi ska kunna diversifieras beror således i stor utsträckning på branscher som är mindre känsliga för kostnadsnivån för arbetskraft. Dessa branscher bygger i hög grad på forskning och innovation, som tenderar att vara teknik- och kunskapsintensiv. Att minska eller undanröja hinder för investeringar och innovation som begränsar den ekonomiska utvecklingen kan frigöra innovationspotential och bidra till diversifiering. De offentliga investeringarna ligger över genomsnittet i euroområdet, medan de privata investeringarna ligger under. Att hålla en hög investeringsnivå är avgörande för tillväxtutsikterna.
(10)Om den redan nu framgångsrika delen av tjänstesektorn som ligger utanför finansbranschen byggs ut ytterligare, bidrar även detta till att diversifiera ekonomin. Höga regelhinder kvarstår inom sektorn för företagstjänster, särskilt för revisorer, arkitekter, ingenjörer och advokater. För alla dessa yrken är företagsomsättningen lägre än både medelvärdet i EU och medelvärdet för ekonomin som helhet. Begränsningar för dessa yrken kan alltså skada de luxemburgska företagens konkurrenskraft. Hindren består bland annat i omfattande verksamhetsområden är förbehållna arkitekter, att enkla uppgifter som löneadministration och utarbetande av skattedeklarationer är förbehållna högt kvalificerat fackfolk, att bara advokater får ge rättslig rådgivning samt krav på associationsform, ägande, oförenliga verksamheter och begränsningar för advokaters verksamhet som kanske inte står i proportion till centrala principer som yrkets oberoende, liksom de därtill hörande formerna för tillsyn.
(11)Riktade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program för livslångt lärande, särskilt för äldre arbetstagare vars sysselsättningsgrad är en av de lägsta i EU, behövs för att undvika negativa konsekvenser. Åtgärder har vidtagits för att öka deras anställbarhet och anknytning till arbetsmarknaden. En lag om omklassificering av arbetstagare med funktionshinder har gällt sedan den 1 januari 2016, något som ökat möjligheterna för de arbetstagarna att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Någon övergripande strategi efter samråd med arbetsmarknadens parter har dock ännu inte lagts fram. Den s.k. ålderspakten, ett lagförslag som överlämnades till parlamentet i april 2014 och vars mål är att uppmuntra företag med fler än 150 anställda att ha kvar äldre arbetstagare, har ännu inte antagits. Möjligheter till kompetenslyft genom riktade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och livslångt lärande för äldre arbetstagare fortsätter att ha stor betydelse för att sådana insatser ska ge önskat resultat. Att investera i kompetens är avgörande för att få full nytta av digitaliseringen och bibehålla konkurrenskraften.
(12)Ett betydande åtgärdspaket har införts för att hantera det begränsade fastighetsutbudet, men konkreta resultat har ännu inte märkts. Svårigheter att få tillgång till byggbar mark, som oftast ägs av privatpersoner, förefaller vara ett av de största hindren för att öka utbudet av bostäder. Ett begränsat utbud av bostäder i kombination med hög efterfrågan har lett till konstant ökande bostadspriser. Det är i sin tur en förklaring till tendensen till ökad skuldsättning i hushållen, främst på grund av bolån. Trots omfattande investeringar i transportinfrastruktur förblir det även en utmaning att åtgärda trängseln i trafiken. Detta gäller i särskilt hög grad eftersom gränsgångare avskräcks från att använda moderna arbetsmetoder. såsom distansarbete, av skattepolitiken i grannländerna. Utmaningarna inom både bostäder och trafik kommer antagligen att ytterligare motverka satsningarna på att diversifiera ekonomin och öka konkurrenskraften. De kan också fungera som hinder för att attrahera högutbildade arbetstagare till arbetsmarknaden.
(13)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Luxemburgs ekonomiska politik och offentliggjort den i 2017 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen till de rekommendationer Luxemburg fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Luxemburg utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka EU:s övergripande ekonomiska styrning genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå.
(14)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet, och anser i ett yttrande 10 att Luxemburg kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Luxemburg att under 2017 och 2018 vidta följande åtgärder:
1.Öka diversifieringen i ekonomin, inbegripet genom att undanröja hinder för investeringar och innovation. Avlägsna rättsliga restriktioner inom sektorn för företagstjänster.
2. Säkerställa pensionssystemets hållbarhet på lång sikt, begränsa förtida pensioneringar och öka äldre arbetstagares sysselsättningsgrad.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande