EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.5.2017
COM(2017) 527 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Förenade kungarikets nationella reformprogram 2017
med avgivande av rådets yttrande om Förenade kungarikets konvergensprogram 2017
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Förenade kungarikets nationella reformprogram 2017
med avgivande av rådets yttrande om Förenade kungarikets konvergensprogram 2017
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)Den 16 november 2016 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 4 , som inledde 2017 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017. Den 16 november 2016 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen 5 , där Förenade kungariket konstaterades vara en av de medlemsstater som inte skulle bli föremål för en fördjupad granskning.
(2)Landsrapporten 2017 för Förenade kungariket 6 offentliggjordes den 22 februari 2017. Den innehöll en bedömning av hur väl Förenade kungariket hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 12 juli 2016, med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.
(3)Den 21 april 2017 lade Förenade kungariket fram sitt nationella reformprogram för 2017 och den 27 april 2017 sitt konvergensprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt så att deras inbördes samband har kunnat beaktas.
(4)De relevanta landsspecifika rekommendationerna har beaktats i medlemsstaternas program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Enligt lagstiftningen om de europeiska struktur- och investeringsfonderna 7 får kommissionen begära att en medlemsstat ser över och ändrar sina relevanta program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta landsspecifika rekommendationer. Kommissionen har lämnat ytterligare vägledning om tillämpningen av dessa bestämmelser 8 .
(5)Förenade kungariket omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Om en snabb och varaktig korrigering har gjorts 2016–2017 kommer Förenade kungariket att omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av övergångsreglerna för skuldkriteriet 2017–2018. Enligt 2017 års konvergensprogram menar regeringen att det alltför stora underskottet kommer att ha korrigerats senast budgetåret 2016–2017, i enlighet med rådets rekommendation av den 19 juni 2015, och nå ett samlat underskott på 2,7 % av BNP. Det samlande underskottet förväntas därefter öka något till 2,8 % av BNP 2017–2018, för att sedan minska till 1,9 % av BNP 2018–2019. Konvergensprogrammet innehåller inte något medelfristigt budgetmål. Enligt konvergensprogrammet kommer den offentliga skuldkvoten att stabiliseras på cirka 87,5 % av BNP från 2016–2017 till 2017–2018 och sedan minska till 84,8 % av BNP 2020–2021. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna är gynnsamt. De åtgärder som behöver vidtas för att stödja de planerade underskottsmålen är generellt sett väl definierade, men nedåtriskerna för de makroekonomiska utsikterna innebär en risk för att underskottet inte kommer att minska som planerat.
(6)Den 12 juli 2016 rekommenderade rådet att Förenade kungariket åtgärdar situationen med det alltför stora offentliga underskottet senast 2016–2017 och, efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, uppnår en finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP 2017–2018 mot det medelfristiga minimibudgetmålet. På grundval av kommissionens vårprognos 2017 beräknas det samlade underskottet ha nått 2,7 % av BNP 2016–2017, i linje med det mål som rekommenderades av rådet. Det finns en risk för viss avvikelse från kraven i den förebyggande delen 2017–2018.
(7)Mot bakgrund av den finanspolitiska situationen och särskilt landets skuldnivå förväntas Förenade kungariket göra ytterligare en anpassning mot ett lämpligt medelfristigt budgetmål. Enligt den överenskomna anpassningsmatrisen i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten innebär denna anpassning att de primära offentliga nettoutgifternas 9 nominella tillväxttakt får vara högst 1,8 %. Detta skulle motsvara en årlig strukturell anpassning på 0,6 % av BNP. Om politiken förblir oförändrad finns det risk för en viss avvikelse från det kravet under den sammantagna perioden 2017–2018 och 2018–2019. Samtidigt förväntas Förenade kungariket vid första anblicken inte följa övergångsreglerna för skuldkriteriet 2017–2018, men väntas göra det 2018–2019. Sammantaget anser rådet att Förenade kungariket måste vara redo att vidta ytterligare åtgärder från och med 2017–2018 för att stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska följas. I enlighet med förordning (EG) nr 1466/97 bör bedömningen av budgetplanerna och utfallet emellertid ta hänsyn till medlemsstatens budgetbalans med beaktande av konjunktursvängningarna. I det meddelande från kommissionen som åtföljde de landsspecifika rekommendationerna erinrade man om att framtida bedömningar kommer att behöva ta vederbörlig hänsyn till målsättningen att nå en finanspolitisk inriktning som bidrar till att både stärka den pågående återhämtningen och säkerställa hållbarheten i Förenade kungarikets offentliga finanser. Kommissionen har för avsikt att använda utrymmet för skönsmässig bedömning med tanke på Förenade kungarikets konjunkturläge.
(8)De privata investeringarna har genomgående varit betydligt lägre än genomsnittet i EU och de offentliga investeringarna har legat precis under genomsnittet. Produktiviteten är betydligt lägre än G7-ländernas genomsnitt och har stagnerat sedan 2008. Regeringens politik fokuseras starkt på att öka investeringarna och därigenom stärka produktivitetstillväxten. En av de stora utmaningarna består i att ta itu med de betydande kapacitets- och kvalitetsbristerna hos Förenade kungarikets infrastrukturnät. Vägarna är kraftigt överbelastade och järnvägskapaciteten är ställvis allt mer otillräcklig, samtidigt som efterfrågan snabbt ökar. Det finns även ett allt mer akut behov av större investeringar i ny kapacitet för energiproduktion och energiförsörjning. I den nationella planen för förbättrande av infrastrukturen ingår högt ställda mål för en förbättring av den ekonomiska infrastrukturen i Förenade kungariket och 2016 fattades flera beslut om investering i stora transport- och energiprojekt. Det är dock tveksamt om det kommer att finnas tillräckliga offentliga och privata investeringar för att man snabbt och kostnadseffektivt ska kunna komma till rätta med bristerna vad gäller infrastruktur. Det kommer att bli en utmaning för Förenade kungariket att öka utbudet av bostäder. En bestående bostadsbrist leder till höga och stigande bostadspriser och får avsevärda ekonomiska och sociala kostnader, särskilt i ekonomiska tillväxtcentrum. Reformen av markanvändningssystemet kan tillsammans med en rad kompletterande bostadspolitiska åtgärder i viss mån stödja ett ökat bostadsbyggande. Icke desto mindre kvarstår flera begräsningar i fråga om utbudet av bostäder, bland annat den mycket strikta och komplicerade regleringen av marknaden för mark och byggande av bostäder, och utbudet av nya bostäder håller därför inte jämn takt med den ökande efterfrågan.
(9)Nyckeltalen för arbetsmarknaden är fortsättningsvis positiva och långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är totalt sett låg. När det gäller antalet personer utanför arbetskraften och andelen deltidsanställda och lågavlönade finns det dock utrymme för förbättringar. Löneökningarna är måttliga till följd av svag produktivitetstillväxt. Farhågorna vad gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft, utnyttjande av kompetens och kompetensutveckling kvarstår. En politisk satsning på att öka kompetensen och kompetensutvecklingen har gjorts genom reformer av den tekniska utbildningen och lärlingsutbildningen. Kvaliteten inom lärlingsutbildningen måste inriktas både på kvalifikationens nivå och på ämnesområdet. Andra strategiskt viktiga, finansierade möjligheter till kompetenshöjning, särskilt för personer över 25 år, skulle utöka utbudet av kompetens och kvalifikationer för staten, näringslivet och enskilda individer som vill utvecklas i yrkeslivet. Det finns även problem i fråga om tillgången till barnomsorg och social omsorg, vilket är en bidragande orsak till den höga andelen kvinnor som arbetar deltid. Gradvisa men kontinuerliga reformer av barnomsorgen har gjorts. En genomgripande ändring kommer sannolikt att ske och vissa initiativ kommer att genomföras fullt ut under de kommande två åren. Relativt få barn under tre år deltar i formell barnomsorg. På senare tid har det vidtagits åtgärder för att i viss mån förbättra tillgången till barnomsorg till rimlig kostnad för 3–4-åringar, men möjligheterna till barnomsorg för barn under 3 år har inte förbättrats. Till följd av tidigare meddelade reformer och nedskärningar, särskilt när det gäller stöd till förvärvsarbetande, kan de socialpolitiska konsekvenserna bli svåra på kort till medellång sikt, inte minst när det gäller fattigdom bland barn, särskilt mot bakgrund av att inflationen ökar. Antalet fattiga barn i hushåll med förvärvsinkomster är ett särskilt bekymmer.
(10)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Förenade kungarikets ekonomiska politik och offentliggjort den i 2017 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Förenade kungariket fått under tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Förenade kungariket, utan även huruvida EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka EU:s övergripande ekonomiska styrning genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå.
(11)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och dess yttrande 10 återspeglas särskilt i rekommendation 1.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Förenade kungariket att under 2017 och 2018 vidta följande åtgärder:
1.Fortsätta med en finanspolitik som är förenlig med kraven i den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, vilket innebär väsentliga finanspolitiska insatser fram till 2018. När politiska åtgärder vidtas bör en finanspolitisk inriktning eftersträvas som bidrar både till att stärka den pågående återhämtningen och till att säkerställa hållbarheten i Förenade kungarikets offentliga finanser.
2.Vidta fler åtgärder för att öka utbudet av bostäder, bland annat genom att ändra reglerna för markanvändning och deras tillämpning.
3.Ta itu med kompetensglapp och skapa förutsättningar för kompetensutveckling, bland annat genom att förbättra lärlingsutbildningens kvalitet och genom att tillhandahålla andra möjligheter till finansierade vidareutbildningsprogram.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande